Från mitt fönster

Jag var blind i princip hela oktober. Blind för alla människor som passerade mig på gatan. Jag var helt enkelt för upptagen av mitt eget liv, all stress och så. Jag såg dem inte.
I november skärpte jag till mig och öppnade ögonen. Positivt var också att det kom mycket snö, så jag blev tvungen att ta bussen till skolan och då kunde jag iaktta desto fler människor från min fönsterplats.


I förrgår såg jag:


* Två väl påklädda kvinnor på bussen som ivrigt talade spanska med varandra
* En man som skrattade åt något som hans lilla blonda dotter sa
* En tonårskille i blå jacka som halkade i snön
* En mörkhårig kille som satt på en bänk och tände en cigarett
* En glasögonprydd kvinna som matade duvor medan hon väntade på bussen
* En ung mörk kvinna som rättade till sin lila basker
* En mörkhårig tonårskille som plattade till en läskburk med sin fot
* En relativt ung man med utländskt utseende som stod och rökte i dörren till en speceriaffär
* En kille som höll om en tjej som tydligen frös
* En ung kille på bussen som gav sin plats åt en utländsk kvinna som försökte hålla reda på sina tre små barn