Tid.
Jag vill inte se tiden som en tickande klocka som en gång kommer att stanna mitt liv. Inte heller vill jag se den som ett enformigt mönster av dagar. Jag vill se tiden som skiftande färger, i leenden och drömmar, i barnskratt och badbollssomrar, i resväskor och böcker, i släktkalas med ballonger, i rynkig hud och grånande hår. Jag vill se tiden i tusenskönor som kommer varje vår med sin härliga doft och sätter bo i gräset, var helst de behagar.
De skrivande
Tänk om jag fick vara en av dem som sprudlade av ord? När jag var yngre kunde jag skriva flera alster om dagen. Jag avundas mig själv från den tiden, inte för att det jag skrev då var bra, utan för att jag skrev. Allt jag skriver nu blir till uppsatser. Universitetsspråket sitter fastklistrat vid mina fingrar. Var tog det levande språket, de livliga orden, de flygande meningarna vägen? De tycks ha försvunnit ut ur mitt liv. Jag väntar på dem, ty jag vet att de kommer tillbaka. Jag vill inte tro att min tid är förbi.
En liten saga
Det är svårt att glömma bort kärleken till litteraturen. Även om tiden inte alltid finns till åt att sträcka ut handen och dra ut en kär bok, trots att det är lika självklart som att hälsa på en gammal vän. Att sedan hålla den i sin hand, bläddra på måfå, minnas och sucka och njuta av orden. Man får aldrig glömma den känslan. Gör man det är man lite mindre vid liv. Jag tänker bjuda er på ett alster ur en av mina böcker. Det är skrivet av Stig Dagerman, en man som behärskade orden.
Fröken Saga
Telefonmydigheterna i Wien har infört en
Fröken Saga. Om man slår ett visst nummer
får man en nyskriven saga berättad.
Fröken Saga. Om man slår ett visst nummer
får man en nyskriven saga berättad.
Om aftonen hos Meyers när sjutton vindar klaga,
och regnet står och viskar i en vittrande ruin
- då lyfter mor på luren och ringer Fräulein Saga,
som sitter och berättar för snälla barn i Wien.
Och knappt har numret slagits så börjar sagan spela,
och gossen hör en stämma så mild som en fiol:
Det var en gång en gata där alla hus var hela.
Det var en gång en farbror som inte bar pistol
Det var en gång två kära som gick sig ut att vandra,
och de blev inte gripna och dömda för sitt brott.
Det var en gång två mänskor som inte sköt varandra.
Det var en gång en gosse som inte hört ett skott.
Så tystnar telefonen. Snart skall den åter spela.
Tätt tryckt mot svarta luren blir gossen på sin stol.
"Det var en gång en gata där alla hus var hela.
Det var en gång en farbror som inte bar pistol."
(9 april 1953)
Jag är så glad att få möta våren med dig <3
Plötsligt var det sommar i Lund! En doft av solkräm och ett suktande sug efter magnumglass. (Jag hade dagdrömt om den där första chokladkrispigt låtande tuggan hela förra veckan, ni vet när man sätter tänderna i den och det säger "tock".) Så Paul och jag promenerade ner till City Gross och köpte en hel låda.
På vägen från affären råkade vi av en händelse få syn på detta på marken...:
... och vi hade på hedersord varken haft finger eller krita med i spelet! It was like a sign. <3
När vi återvände med de nyinköpta glassarna drabbades vi av nästa trängande behov: solglasögon!
Treefight For Sunlight – Facing The Sun
Treefight For Sunlight – Facing The Sun
... och av att ta massor av retro svartvita bilder givetvis....
Jag antar att detta bara var en av de där dagarna då man får vara verkligt lycklig och solen bara ler mot en...
... och att man då råkade ha någon att dela den med, någon som man är hejdlöst förälskad i, gjorde förstås dagen till den mest underbara någonsin. <3
Fransk soaré!
För er som alltid drömt om att se en konsert med min tjusiga kör Korallerna har ni nu chansen. Vår franska soaré från den 2e mars filmades av min käresta och ligger nu uppe på youtube i sin helhet. Den fina affischen gjorde Karin.
Stråkkvartetten (som bl a framför två hjärtsmältande stycken 19 minuter in i konserten) var den otroligt duktiga Vindla String Quartet.
Ja... och jag står då på främsta raden, 4e från vänster. :)
Stråkkvartetten (som bl a framför två hjärtsmältande stycken 19 minuter in i konserten) var den otroligt duktiga Vindla String Quartet.
Ja... och jag står då på främsta raden, 4e från vänster. :)
Without you
Without you, the ground thaws
the rain falls
the grass grows
Without you, the seeds root
the flowers bloom
the children play
The stars gleam
the poets dream
the eagles fly
without you
The Earth turns
the sun burns
but I die, without you
Without you, the breeze warms
the girl smiles
the cloud moves
Without you, the tides change
the boys run
the oceans crash
The crowds roar
the days soar
the babies cry
without you
The moon glows
the river flows
but I die without you
The world revives
colors renew
but I know blue
only blue
lonely blue
Without you
Without you, the hand gropes
the ear hears
the pulse beats
Without you, the eyes gaze
the legs walk
the lungs breathe
The mind churns
the heart yearns
the tears dry without you
Life goes on
but I'm gone
'cause I die, without you
without you
without you
without you...
the rain falls
the grass grows
Without you, the seeds root
the flowers bloom
the children play
The stars gleam
the poets dream
the eagles fly
without you
The Earth turns
the sun burns
but I die, without you
Without you, the breeze warms
the girl smiles
the cloud moves
Without you, the tides change
the boys run
the oceans crash
The crowds roar
the days soar
the babies cry
without you
The moon glows
the river flows
but I die without you
The world revives
colors renew
but I know blue
only blue
lonely blue
Without you
Without you, the hand gropes
the ear hears
the pulse beats
Without you, the eyes gaze
the legs walk
the lungs breathe
The mind churns
the heart yearns
the tears dry without you
Life goes on
but I'm gone
'cause I die, without you
without you
without you
without you...
Mis!
Min gammelmorbror i Danmark har en bondgård som en gång i tiden var full av djur. Nu finns "bara" katterna kvar, men deras närvaro är inte desto mindre härlig.
