Från mitt fönster

Tänk om jag fick vara en av dem som sprudlade av ord? När jag var yngre kunde jag skriva flera alster om dagen. Jag avundas mig själv från den tiden, inte för att det jag skrev då var bra, utan för att jag skrev. Allt jag skriver nu blir till uppsatser. Universitetsspråket sitter fastklistrat vid mina fingrar. Var tog det levande språket, de livliga orden, de flygande meningarna vägen? De tycks ha försvunnit ut ur mitt liv. Jag väntar på dem, ty jag vet att de kommer tillbaka. Jag vill inte tro att min tid är förbi.