Från mitt fönster

Åh jag vill inte vara tonåring mer. Vill inte ha dessa ostyriga hormoner, dessa krossande relationer, dessa förtvivlade tankar. Allt jag vill nu, är att spola förbi några år, ja jag vill skippa allt och landa i en stadigare värld, en värld där jag redan är gift med en som älskar mig, där jag inte behöver oroa mig för killar och krossade hjärtan. Jag vill ha det där lilla barnet (som jag förhoppningsvis kommer få) i magen.
Jag vill bara hoppa över vägen som ska ta mig dit. Slippa alla snår och fallgropar, alla trassliga rötter som man snavar över. Är det så mycket begärt?

Ja.