Ifall ni skulle läsa det här...
Jag kan inte sova. För många tankar har trängt sig in i mitt huvud idag, pusselbitar har fallit på plats, bilden börjar ta form.
Jag har varit så blind. Kära, älskade vänner, om jag bara hade vetat. Men är det inte så att man blir förblindad av sina egna problem - oförmögen att se andras? Frågan är; om inte mina egna problem hade skuggat min syn, hade jag då sett skuggan bakom era skratt, strimman av mörker som lurade bakom era ögon, demonerna som härjade över er? Hur ni kämpade för att hålla upp era fasader.
Och ni lyckades. Ni lyckades bevara dem hela och massiva för mig, inte anade jag att de smullrade sönder, att sprickorna spred sig. Jag trodde ni var de starka. Jag hade fel. Det var ni som var de svaga.
Jag önskar ni ville lasta över era bördor på mig. Det är det minsta jag kan göra för er. Jag tänker på allt jag vill erbjuda er, om ni nu tillät mig.
Det handlar inte om förlåtelse. Det handlar om ork. Jag inser det nu, och jag skulle göra vad som helst nu för att hjälpa er att orka.
Kära, älskade vänner. Om jag bara fick hjälpa er.
Jag har varit så blind. Kära, älskade vänner, om jag bara hade vetat. Men är det inte så att man blir förblindad av sina egna problem - oförmögen att se andras? Frågan är; om inte mina egna problem hade skuggat min syn, hade jag då sett skuggan bakom era skratt, strimman av mörker som lurade bakom era ögon, demonerna som härjade över er? Hur ni kämpade för att hålla upp era fasader.
Och ni lyckades. Ni lyckades bevara dem hela och massiva för mig, inte anade jag att de smullrade sönder, att sprickorna spred sig. Jag trodde ni var de starka. Jag hade fel. Det var ni som var de svaga.
Jag önskar ni ville lasta över era bördor på mig. Det är det minsta jag kan göra för er. Jag tänker på allt jag vill erbjuda er, om ni nu tillät mig.
Det handlar inte om förlåtelse. Det handlar om ork. Jag inser det nu, och jag skulle göra vad som helst nu för att hjälpa er att orka.
Kära, älskade vänner. Om jag bara fick hjälpa er.
Kommentarer
Trackback
