Från mitt fönster

Igår råkade jag ut för något ganska otäckt. Även om situationen var mestadels komisk. Det hände sig så att jag råkade stänga av min mobil. Och så när jag ska slå in pinkoden upptäcker jag med fasa att jag inte minns den. Detta kanske hade varit förståeligt om inte jag hade haft samma pinkod i fem år. Fem år!
Och min fasa bredde ut sig allt mer när jag på stan en stund senare behövde ta ut pengar. Pinkoden till mitt kreditkort är nämligen densamma! Den koden slog jag in senast i förrgår, och jag kunde inte förstå hur något så självklart kunde raderas från mitt minne.
Här till kommer det otäcka - att man kan glömma vad som helst. Jag måste säga att jag är en människa med gott minne, sådana här saker trodde jag var för mig omöjligt att glömma. Visserligen hade jag koden uppskriven hemma, så det löste sig, men den otäcka känslan lämnade mig inte. Tänk alla gånger jag slagit dessa siffror, jag förstår bara inte. Total blackout helt enkelt.


Igår bytte jag även mina vinterskor mot vårskor, det är alltså numera officiellt vår. :)