Skrev jag att jag visste vad jag ville?
Varför finns det så mycket att välja på? Efter Sacomässan idag (mässa där man kan få information från olika universitet/folkhusskolor etc) vet jag inte vad jag vill göra, för det finns så mycket jag kan tänka mig! Jag hade velat testa lite av varje, hur ska man veta vad som passar en egentligen? Det här kan jag tänka mig att läsa:
* Historia (ska jag läsa, vilket fall som helst, men vet inte om jag ska satsa på. Det återstår att se.)
* Socionom (är ju en bred utbildning, och det tilltalar mig att få arbeta med människor, att lösa problem.. Att jag är en bra lyssnare får jag ofta höra. Tror det skulle passa mig bra.)
* Bibliotikarie (Mysig miljö, tycker ju om böcker och även här finns ju möjligheten till kontakt med människor)
* Kriminolog (Haha, mammas förslag. Men ärligt talat, det vore ju intressant! Att sätta sig in brottslingars tankar, att förstå "det onda"... Fast, det kan jag egentligen glömma. Som de sa på mässan idag: "Tjaa... intagningspoängen ligger runt 21 sådär cirka... 1,8 på högskoleprovet..." Yay!)
Helst skulle jag vilja hoppa fram i tiden, testa en utbildning, hoppa tillbaka i tiden, testa en till... osv. Det vore ju finfint! Fast tänk om jag skulle tycka lika mycket om alltsammans? Vore ju inte heller bra. Hmm..
Jag vet i alla fall att jag inte kommer välja min framtid helt och hållet efter hur lovande arbetsmarknaden ser ut. Att jobba med något man inte trivs med... det har jag på nära håll sett konsekvenserna av. Det är inte värt det, man ska göra något man trivs med, något som intresserar en. Jag vill inte att mina framtida barn ska uppleva sin mamma som bitter.
* Historia (ska jag läsa, vilket fall som helst, men vet inte om jag ska satsa på. Det återstår att se.)
* Socionom (är ju en bred utbildning, och det tilltalar mig att få arbeta med människor, att lösa problem.. Att jag är en bra lyssnare får jag ofta höra. Tror det skulle passa mig bra.)
* Bibliotikarie (Mysig miljö, tycker ju om böcker och även här finns ju möjligheten till kontakt med människor)
* Kriminolog (Haha, mammas förslag. Men ärligt talat, det vore ju intressant! Att sätta sig in brottslingars tankar, att förstå "det onda"... Fast, det kan jag egentligen glömma. Som de sa på mässan idag: "Tjaa... intagningspoängen ligger runt 21 sådär cirka... 1,8 på högskoleprovet..." Yay!)
Helst skulle jag vilja hoppa fram i tiden, testa en utbildning, hoppa tillbaka i tiden, testa en till... osv. Det vore ju finfint! Fast tänk om jag skulle tycka lika mycket om alltsammans? Vore ju inte heller bra. Hmm..
Jag vet i alla fall att jag inte kommer välja min framtid helt och hållet efter hur lovande arbetsmarknaden ser ut. Att jobba med något man inte trivs med... det har jag på nära håll sett konsekvenserna av. Det är inte värt det, man ska göra något man trivs med, något som intresserar en. Jag vill inte att mina framtida barn ska uppleva sin mamma som bitter.
Kommentarer
Trackback
