Anna Odell gjorde en Nellie Bly
Jag undrar om det finns någon i Sverige som undgått att höra om Anna Odell - kvinnan som låtsades vara psykiskt sjuk och lät sig bli "tvångsinlagd" på psykiatriska akutmottagningen, allt för ett konstprojekt. Där var personalen tvungna att tvångsmedicinera och binda fast henne för att få henne lugn.
När det sedan blev känt att hon var fullt frisk väckte hennes agerande enorm kritik och debatt. Många var arga, men en del beundrade henne, däribland en del i min umgängeskrets.
Jag kände mig irriterad. Just för att händelsen inte var något nytt, och ingen verkade känna till det. Nej, ingen verkade känna till Nellie Bly och den - till skillnad från Odell - verkliga bedrift hon gjorde.
Våld och brutalitet var vanliga inslag i psykiatriska vården i slutet av 1800-talet. Men i USA såg den blott 23-åriga journalisten Nellie Bly (eller Elizabeth Cochran, som hon egentligen hette) till att det blev en ändring. Som anställd på tidningen The New York World bestämde hon sig 1887 för att låta sig skrivas in på sinnesjukhus. Målet var att bli inlagd på den ökända kvinnoasylen på Blackwell Island, och för att komma dit spelade hon sinnesförvirrad. Hon lyckades lura både sin omgivning och domaren, som sände henne till ön.
Bly spenderade tio dagar på hospitalet där hon flitigt skrev ner citat och iakttagelser i en anteckningsbok hon noga höll gömd under sin madrass. Hon konstaterade att våld, såsom strypning, brukades ivrigt mot patienterna och att personalen roade sig med att förnedra dem. Patienterna tvingades bl. a. ta iskalla vattenbad och sitta på hårda bänkar från klockan sex på morgonen till klockan åtta på kvällen, båda metoder ingick i "behandlingen."
Grundlösa bestraffningar skedde titt som tätt, patienten Mrs Cotters berättade för Bly om hur sjuksköterskorna slagit henne med kvastskaft och hoppat på henne tills hon gick sönder inuti. Därefter hade de bundit hennes händer och fötter och knuffat ner henne i ett badkar med kallt vatten. De höll henne under ytan tills hon svimmade.
Efter tio dagar hämtade två vänner ut Bly, och väl ute skrev hon en artikelserie som ledde till ramaskri i hela USA. Offentliga förhör genomfördes och nästan all personal på sinnessjukhuset avskedades. Stadsrådet avsatte en miljon dollar extra per år till förbättringar inom området.
Tack vare Nellie Bly, som anses vara den första grävande journalisten. Med sin seger bevisade hon också att kvinnor dög till riktiga journalister, och inte bara till att skriva i mode - och kulturspalter.
Vem är Anna Odell i jämförelse?
Och ändå, nu när fler har upptäckt och uppmärksammat Nellie Bly, ja ändå försöker media lyfta upp Odell till Blys nivå, och till och med högre än så. "Nellie Bly gjorde en Anna Odell" får 83 träffar på google, medan verkligheten - det motsatta - inte får en enda.
Nellie Bly
När det sedan blev känt att hon var fullt frisk väckte hennes agerande enorm kritik och debatt. Många var arga, men en del beundrade henne, däribland en del i min umgängeskrets.
Jag kände mig irriterad. Just för att händelsen inte var något nytt, och ingen verkade känna till det. Nej, ingen verkade känna till Nellie Bly och den - till skillnad från Odell - verkliga bedrift hon gjorde.
Våld och brutalitet var vanliga inslag i psykiatriska vården i slutet av 1800-talet. Men i USA såg den blott 23-åriga journalisten Nellie Bly (eller Elizabeth Cochran, som hon egentligen hette) till att det blev en ändring. Som anställd på tidningen The New York World bestämde hon sig 1887 för att låta sig skrivas in på sinnesjukhus. Målet var att bli inlagd på den ökända kvinnoasylen på Blackwell Island, och för att komma dit spelade hon sinnesförvirrad. Hon lyckades lura både sin omgivning och domaren, som sände henne till ön.
Bly spenderade tio dagar på hospitalet där hon flitigt skrev ner citat och iakttagelser i en anteckningsbok hon noga höll gömd under sin madrass. Hon konstaterade att våld, såsom strypning, brukades ivrigt mot patienterna och att personalen roade sig med att förnedra dem. Patienterna tvingades bl. a. ta iskalla vattenbad och sitta på hårda bänkar från klockan sex på morgonen till klockan åtta på kvällen, båda metoder ingick i "behandlingen."
Grundlösa bestraffningar skedde titt som tätt, patienten Mrs Cotters berättade för Bly om hur sjuksköterskorna slagit henne med kvastskaft och hoppat på henne tills hon gick sönder inuti. Därefter hade de bundit hennes händer och fötter och knuffat ner henne i ett badkar med kallt vatten. De höll henne under ytan tills hon svimmade.
Efter tio dagar hämtade två vänner ut Bly, och väl ute skrev hon en artikelserie som ledde till ramaskri i hela USA. Offentliga förhör genomfördes och nästan all personal på sinnessjukhuset avskedades. Stadsrådet avsatte en miljon dollar extra per år till förbättringar inom området.
Tack vare Nellie Bly, som anses vara den första grävande journalisten. Med sin seger bevisade hon också att kvinnor dög till riktiga journalister, och inte bara till att skriva i mode - och kulturspalter.
Vem är Anna Odell i jämförelse?
Och ändå, nu när fler har upptäckt och uppmärksammat Nellie Bly, ja ändå försöker media lyfta upp Odell till Blys nivå, och till och med högre än så. "Nellie Bly gjorde en Anna Odell" får 83 träffar på google, medan verkligheten - det motsatta - inte får en enda.
Nellie BlyKommentarer
Trackback
