Från mitt fönster

Mördare, ditt namn vill jag inte nämna. Inte för att jag fruktar det, utan för att du vill att jag ska använda det. Du vill att jag ska ha ditt namn i min mun, att jag ska sprida det och lägga det i andras munnar... Du vill att jag ska skriva ditt namn här, så att det kan möta så många nya ögon som möjligt, eller stärka sin position i allas minnen.
Men jag gör motstånd. Blodet på dina händer ska inte börja glittra i ditt efterlängtade strålkastarljus. Nej, jag ska inte nämna ditt namn, inte vara en del av din plan. För alla de som du mördat, och för de hundratals liv som du har slitit sönder. För hela det folk som nu fäller tårar, fäller sorg över vita rosor...



http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/vi-ar-alla-en-del-av-breiviks-plan