Tid för färg
Jag tittar i min kalender. Och det är oundvikligt, det är där, svart på vitt. Ett år har gått. Ett år har gått och jag inser hur rubbad min tidsuppfattning är. Bara ett år? För det är ju en evighet sedan, eller hur? Tiden flyr, den är en enda kedja av namnlösa dagar, blanka fält i mitt minne. Jag skrev mitt liv med den svagaste blyerts, och nu när jag bläddrar tillbaka till våren ser jag att tiden helt blekt bort skriften. Två utsuddade månader, tre. På sommarens sidor kan jag läsa vad jag skrivit, blyertsen är skarpare och tiden har inte suddat ut. På hösten började jag skriva med bläck och från slutet av september anar jag ett stråk av färgpenna... Och nu.. Jag är en helt annan nu. En jag tycker om. En jag vill vara. En som inte är svag, en som inte skriver med blyerts. Jag har kastat mina blyertspennor, ja varenda en! Och jag har glitter i mitt leende. Och färgpennor i massor. Blanka dagar ligger framför mig, dagar jag ska fylla. Snart är våren här, den kommer att sjunga av färger.
En låt som alltid gett mig hopp
En låt som alltid gett mig hopp
Kommentarer
Postat av: Anonym
idis, åh jag lyssnade på låten och läste texten och brast helt plötsligt i gråt. vi har verkligen gått igenom allt tillsammans, du ska veta att jag älskar dig och blir glad över att du har färgpennor en massor!
Postat av: Ida
Åh du är finast, och jag älskar dig så. Du har funnits för mig nästan hela mitt liv och vi delar allt, du och jag. Jag tror att vi alltid kommer att känna igen oss i varandra.
Postat av: Fia
Älskar denna fina glädjen!
Tack så hemskt mycket för att du följde med och fikade, var så nervös egentligen.
Läste också inlägget du skrev för drygt ett år sedan. Det gjorde mig glad. Jag tycker om dig!
Postat av: Ida
Nöjet var helt på min sida! Det är mycket glädje i luften just nu, vi får njuta på!
Trackback
