Från mitt fönster

Jag kämpar hårt för att inte gå vilse i tentapluggdjungeln; vad ska jag göra, hur ska jag börja, hur ska det gå?? Hittills fungerar det, men jag är övertygad om att jag går miste om något viktigt. Min studieteknik är ny och säkert inte ultimat. Men nu sitter jag trots allt här med min första kopp te för dagen (har blivit en tung tekonsumerare de senaste dygnen) och för att sätta igång dagen lite har jag tillåtit mig själv att gå in på Spotify.

Under månaden som gått (bara en månad, herregud, känns som evigheter redan) har jag inte haft tid (nej ni hör rätt) att lyssna på musik. En månad utan musik. Förr satte man på minst en platta varje dag... nu har jag inte tid att komma till ro och verkligen sitta ner och andas in musiken... vad jag har saknat det inser jag nu. Men samtidigt känns det ändå rätt bra, rätt nyttigt. Jag tror vi har en förmåga att smutsa ner musiken såsom vi smutsar ner dagen, vi missbrukar den, lyssnar sönder den och slänger den i ett hörn (för vi vet att den i längden tål det). Respektera din musik istället. Ta en paus från den, det går ska du se. När du återvänder kommer den ha återhämtat sig och visar sig i en ny dager – du se hur vacker den är då. Ah, musik. Snart skiljs vi åt igen, för jag har egentligen inte tid för dig. Men vi möts igen, efter min tenta. Då ska jag umgås med dig och njuta av din skönhet.