I can see it in your eyes
Ikväll är mina ögon gröna. Någon sade en gång till mig att ögon skiftar färg beroende på vilket humör man är på. Det är antagligen inte sant, men är det något som är sant så är det att mina ögon skiftar färg. Ena stunden är de blå, sedan är de plötsligt grå. Eller gröna. Ofta befinner de sig i ett gränsland, som om de inte kunde landa i en färg.
Jag möter min blick i spegeln, ser hur tankarna speglas i ögonen. Det är otroligt att tänka på hur mycket som fångats upp av mina ögon, under de 19 år jag har levt, men ännu är de inte trötta. Ännu är de inte mätta på världen. En gång kanske jag möter mina ögon i spegeln och ser att de är gamla. Att de har sett ett helt liv. Men det dröjer länge än.
Jag kan se sorg i dina ögon, sade han, som ännu inte visste något om mina sorger. Ändå föll orden ur hans mun som om han inte kunde hejda dem, och jag kände att det låg en viss sanning i dem. Men inte visste jag att det bodde sorg i mina ögon, och jag kunde endast svara honom med en blick, en blick som var öppen av förvåning, och jag undrar om inte färgen skiftade då.
Själv hade han de vackraste ögonen i världen, jag har i varje fall aldrig sett några vackrare. Det var som om han han hade hela vida världen i sina irisar. I efterhand vet jag att hans ögon rymde mer sorg än de flesta. Kanske var det just det som gav dem djupet, som gjorde dem så vackra. Bara sorg.
Kommentarer
Trackback
