Från mitt fönster

Varför måste pengar ligga till grund för vår lycka? Varför måste de spela så stor roll? Hur många gånger hör man inte att pengar, de ger ingen lycka. Det bästa i livet kan inte köpas för pengar. Men i fattigdom är livets bästa ändå svagt och grått, utan pengar finns ingen tillvaro. För hela vårt samhälle är uppbyggt av pengar, det är pengar vi lever av, pengar som får oss att våga... Den som inte har pengar kan inte vara lycklig. Och ja, det är väl ett handikapp. Men det går inte att komma ifrån; pengar styr vår lycka. Hur många ligger inte vakna på natten och vrider sig till tidiga timmar, när sömnen slaktas av just dessa orostankar... den oifrånkomliga och ständiga bristen på pengar, pengar, pengar... hur ska jag få det att gå ihop? Åh, hur ska det gå? För pengar ger frihet, de vidgar människans rörelserum, de sätter färg på tillvaron, gör det lättare att andas. Bara det att ha råd att vila, att ha råd att kunna lägga ifrån sig arbetet en stund och ta upp en god bok. Att ha tid att ta en promenad i solen utan att behöva tänka; jag borde jobba, måste egentligen... Vetskapen att varje minut man lägger på arbetet bidrar till att tillvaron i slutändan går ihop, att kostnaderna täcks precis... räddningen blir ofta att avstå från semestern. Att arbeta med neddragna persienner för att slippa se människorna som har råd att sitta i solen med halvslutna ögon.

Jag har varit på besök i de rikas värld, jag har sett deras frihet. Men jag längtar inte efter deras rikedom. Mycket pengar gör människor naiva, blinda för andras världar. Det är en slags medveten naivitet; de vet inte hur de ska hantera att just de har belönats med så mycket pengar medan andra arbetar ihjäl sig utan att få ett öre extra. Så de vänder andra kinden till, tränger bort de mörka tankarna, och lever sina lätta liv.

Mrs Hepburn: We don't care about money here. 
Howard Hughes: That's because you have it.

The Aviator (2004)

Det största målet i livet är inte rikedom, människor som endast strävar efter detta är sorgliga. Men för att en människa ska kunna vara lycklig måste hon vara lite friare, fri från de tunga tankarna som håller henne vaken om nätterna... Och hon skulle äntligen kunna ha råd att läsa den där boken utan att ha dåligt samvete, och kunna sitta i solen när den första vårvärmen drar fram...

Och kunna känna glädje, att kunna säga "åh, tack vad fin!" när hon får en present som hör till det dyrare slaget av sin make. Att inte få den där ängslan i blicken istället, den som hon borrar ner i golvet när hon svagt yttrar orden; "... hur ska vi ha råd med den här?"