Kyssande vind

Han kom som en vind.
Vad bryr sig en vind om förbud?
Han kysste din kind,
han kysste allt blod till din hud.
Det borde ha stannat därvid:
du var ju en annans, blott lånad
en kväll i syrenernas tid
och gullregnens månad.

Han kysste ditt öra, ditt hår
Vad fäster en vind
sig vid om han får?
På ögonen kysstes du blind.
Du ville först, ej alls
i början besvara hans trånad.
Men snart låg din arm om hans hals
i gullregnets månad


Från din mun har han kysst
det sista av motstånd som fanns.
Din mun ligger tyst
med halvöppna läppar mot hans.
Det kommer en vind och går:
och hela din världsbild rasar
För en fläkt från syrenernas vår
och gullregnens klasar.


Hjallmar Gullberg


Vad vill jag säga med denna dikt? Vad har den med mig att göra? Kanske inget, kanske allt.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0