Jazz
Igår var mamma och jag på Mejeriets jazzbrunch där bland annat fantastiska Jan Lundgren (piano), Harry Allen (sax) och Jacob Fischer (gitarr) spelade (A Tribute to Stan Getz & Jan Johansson). Inträdet var gratis om man var under 20 år (yes!)
Vi såg bara andra halvan av konserten med dessa musiker i världsklass, men det vi såg var helt fantastiskt.
Det slog mig dock att trots att inträdet var gratis för ungdomar så fanns det nästan inga där förutom jag. Jag såg en som var i min ålder, resten var 40-50 +. What a waste! Förstår inte hur ett sådant arrangemang inte kan tilltala eller locka unga.
Själv har jag vuxit upp med jazz, och mammas cd-skivor med Chet Baker, Stan Getz, Louis Armstrong och Ella Fitzgerald är fortfarande magiska för mig. När jag blev äldre skaffade jag egna plattor, Monica Zetterlund, Bill Evans, Rigmor Gustafsson... Då och då får man frågan: Vad lyssnar du på? Jag lyssnar på mycket, i olika genrer, så man får prioritera i svaret. Ofta har jag svarat: 60, 70-talsmusik, typ Pink Floyd, Beatles... Eller om jag vill nämna några nutidsband, kanske Radiohead eller Tingsek. Men på senare tid har jag lagt till: "Och så gillar jag jazz också." Och det är vid detta uttalande jag får flest positivia reaktioner. Fler än man kunde tro har lyst upp och sagt "Nämen, det gör jag också!" Intresset är större än man kan tro.
När jag var 16 år var jag ihop med en kille som inte alls brydde sig om jazz. Men en dag då jag satt i hans rum och han satt vid datorn och gjorde något, så fick jag höra Billie Holidays stämma leta sig in genom dörröppningen. Jag smög ut ur rummet och följde sången. Den kom från pappans rum, och jag kunde bara inte låta bli, jag var tvungen att gå in till honom. Sedan fastnade jag där. Vi talade om jazz, förhörde varandra om olika artister och lyssnade på olika låtar. Tiden flög iväg, och plötsligt stod min dåvarande pojkvän i dörröppningen och undrade vart jag hade hållit hus, vad vi höll på med. Jag kollade på klockan. Det hade gått 40 minuter, bara sådär. Det är något väldigt uppslukande med jazz. "Jag hoppas att du får ett bra inflytande över min sons musiksmak!" sade pappan innan vi lämnade rummet. (Tyvärr blev det inte så.)
Okej, här är ett klipp med några av artisterna vi såg igår (gårdagens konsert hade dock ingen sångare) Lyssna, det svänger!
Det slog mig dock att trots att inträdet var gratis för ungdomar så fanns det nästan inga där förutom jag. Jag såg en som var i min ålder, resten var 40-50 +. What a waste! Förstår inte hur ett sådant arrangemang inte kan tilltala eller locka unga.
Själv har jag vuxit upp med jazz, och mammas cd-skivor med Chet Baker, Stan Getz, Louis Armstrong och Ella Fitzgerald är fortfarande magiska för mig. När jag blev äldre skaffade jag egna plattor, Monica Zetterlund, Bill Evans, Rigmor Gustafsson... Då och då får man frågan: Vad lyssnar du på? Jag lyssnar på mycket, i olika genrer, så man får prioritera i svaret. Ofta har jag svarat: 60, 70-talsmusik, typ Pink Floyd, Beatles... Eller om jag vill nämna några nutidsband, kanske Radiohead eller Tingsek. Men på senare tid har jag lagt till: "Och så gillar jag jazz också." Och det är vid detta uttalande jag får flest positivia reaktioner. Fler än man kunde tro har lyst upp och sagt "Nämen, det gör jag också!" Intresset är större än man kan tro.
När jag var 16 år var jag ihop med en kille som inte alls brydde sig om jazz. Men en dag då jag satt i hans rum och han satt vid datorn och gjorde något, så fick jag höra Billie Holidays stämma leta sig in genom dörröppningen. Jag smög ut ur rummet och följde sången. Den kom från pappans rum, och jag kunde bara inte låta bli, jag var tvungen att gå in till honom. Sedan fastnade jag där. Vi talade om jazz, förhörde varandra om olika artister och lyssnade på olika låtar. Tiden flög iväg, och plötsligt stod min dåvarande pojkvän i dörröppningen och undrade vart jag hade hållit hus, vad vi höll på med. Jag kollade på klockan. Det hade gått 40 minuter, bara sådär. Det är något väldigt uppslukande med jazz. "Jag hoppas att du får ett bra inflytande över min sons musiksmak!" sade pappan innan vi lämnade rummet. (Tyvärr blev det inte så.)
Okej, här är ett klipp med några av artisterna vi såg igår (gårdagens konsert hade dock ingen sångare) Lyssna, det svänger!
Kommentarer
Trackback
