Ung natt
Hon sitter på bardiskens ena hörn, svagt dinglandes med de långa benen. Hon är vacker ikväll, en fröjd för ögat, kan man tycka. Musiken dunkar i discomörkret, människor rör sig, somliga tätt mot varandra. Huvudet dunkar också, trots en enda burk öl. Kanske är det en insikt som dunkar, en insikt om att hon är osynlig, att ingen har sett henne ikväll. Hon som känt sig så vacker, när kvällen ännu var ung.
I skuggornas dunkel driver en beundrare runt. Han öppnar ännu en burk öl, liksom för att ha något att göra. Hon betraktar honom på avstånd, suckar svagt. För henne är han bara en vän som hon riskerar att förlora. Tidigare på kvällen har hon nekat honom. Nu finns ingen.
Snön kontrasterar natten. Hon lämnar festen vid midnatt, som Askungen, fast ändå inte. Skoskavsskorna sitter fortfarande på hennes fötter, och ingen prins följer efter henne. Ingen märker när hon går.
Hemma innanför dörren kliver hon ur skorna, kliver ur sin kvinnlighet. Hon blir en liten flicka igen, med tårar som strömmar ner i kudden.
Snön kontrasterar natten. Hon lämnar festen vid midnatt, som Askungen, fast ändå inte. Skoskavsskorna sitter fortfarande på hennes fötter, och ingen prins följer efter henne. Ingen märker när hon går.
Hemma innanför dörren kliver hon ur skorna, kliver ur sin kvinnlighet. Hon blir en liten flicka igen, med tårar som strömmar ner i kudden.
Kommentarer
Trackback
