Valet
Hon drar fingrarna ömt längs deras ryggar. De står där stadigt, väntar på sin tur. Prövande drar hon ut en av dem, låter den vila i händerna medan hon försiktigt öppnar den... De åldrade sidorna lösgör en stark doft av gulnat papper. Många år har förflutit sedan denna bok var ung och nytryckt och stoltserade med svartvit prislapp, men den längtar fortfarande efter att få berätta sin historia ännu en gång, att bli älskad ännu en gång. De första orden blir lästa, historien har börjat, första sidan vänds, andra sidan...
Plötsligt slås pärmar igen, sidor pressas mot varandra ännu en gång, och det är över. Orden förmådde inte att locka tillräckligt. Och medan boken skjuts tillbaka på sin forna plats sörjer den att hon inte hade tålamod nog, en sida till och orden skulle ha trollbundit henne, historen skulle lindat in henne, och hon skulle älska... Grannboken dras plötsligt ut, den är yngre, historien är ny, sidorna vita. I timmar får den vila i hennes händer.
Kommentarer
Trackback
