A muffy day!

Efter att ha spenderat alldeles för mycket tid framför Masterchef USA (tre säsonger finns på youtube), och blivit farligt inspirerad, unnade jag mig själv att tillbringa morgonen i köket för att baka dessa (syndigt goda) muffins (se bild nedan). Som somliga av er vet bemästrar jag inte konsten att baka den där klassiska kladdiga kladdkakan, vilket är lite ironiskt med tanke på att a) det sägs vara en sådan grej som alla kan göra och lyckas med och b) att jag jobbar på ett café där specialitén är just detta bakverk - oroa er inte, ni som är gäster på Sandkakan, jag har avsagt mig från allt kladdkakebakande innanför caféets väggar. Faktum är att jag har avsagt mig från kladdkakebakande överhuvudtaget, något jag tillkännagav offentligt, dvs på facebook, den 23 augusti 2012 och det löd så här:

"Jag har något att tillkännage. Efter många års försök, och efter otaliga metoder och variationer måste jag erkänna för mig själv, och för allmänheten (det är för ert eget bästa), något jag hållit för mig själv länge och febrilt försökt förneka: Jag kan inte baka kladdkaka. Har aldrig lyckats. Har aldrig fått till den karaktäristiska kladdigheten som så många finner utsökt. Har istället, åtskilligagånger och senast för fem minuter sedan, tagit ut ett torrt, alldeles-vanlig-tråkig-chokladkaka-resultat ur ugnen. Se det här som ett officiellt uppgivande. Jag ger mig. Ska aldrig baka kladdkaka igen. Näver äver äver. (Någon som vill komma hit och äta min chokladkaka? Måste dock förvarna att den har en smak av besvikelse)"

Såå, för att komma till den kladdiga saken: jag lyckades idag. Mer eller mindre, för en klassisk kladdkaka var det ju inte. Gav mig på att testa det här fantastiska receptet från en mycket fantastisk blogg: Vita kladdmuffins, dvs muffins med vit choklad. Inte mer komplicerat än så, men resultatet var både kladdigt och gott. Att jag är supernöjd och att jag kommer att baka det här en massa gånger från och med nu, är också något jag kan tillägga. Nu kommer det ni alla väntat på; bildbevisen. Titta bara på kladdigheten i mitten!




Yummieyummieyumm!

och så vill jag också tillägga att jag är förälskad i min nya muffinsplåt som kan hjälpa mig att producera dessa små kreaktioner (se så små de är!):

 



Okej, nu får det vara slut med muffinshysteri på bloggen för idag. :) godkväll, alla läsare!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0