A promise was made

Som några av er kanske vet så var förra årets nyårslöfte att utveckla mina tantegenskaper. Jag var redan på god väg; bakade som en dåre, både bröd och kakor, gjorde egen sylt och pressgurka, löste DNs korsord varje fredag, virkade och skrev skrivstil när jag skrev. Glasögon ägde jag två par. Det fattades bara en kunskap: att sticka. Hela året letade jag, om än något passivt, efter en stickmästare som kunde lära mig hur man hanterar två stickor och en rulle garn. Jag ville helst inte vända mig till herr Internet, eftersom mina tantiga egenskaper förbjöd mig detta eftersom en tant aldrig skulle ha vänt sig till Internet om hon behövde hjälp med en stickning. Dagarna innan julafton fann jag äntligen en som var villig att hjälpa mig. Hon försåg mig med rundstickor och kunskap och snart var jag igång. På årets sista dag hade jag nått så här långt: 
 

 
Tack Anki, som lärde mig :) och tack fina Paul som gjorde att jag fann henne.
 
Och nu undrar ni säkert vad årets nyårslöfte blir. Jag har försökt klura ut det, men inte kommit på någon rolig utmaning än. Kanske att sticka ett par strumpor. Vem vet. Nu följer lite bilder på mina övriga tantegenskaper. Mest kakor. Sånt är gott.

 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0