Från mitt fönster

Nu är spexet slut, och jag har aldrig känt mig så frånvarande. Jag antar att de enda gångerna jag känner mig verkligen närvarande och fokuserad är när jag sjunger med min härliga kör. Det är så skönt att vara fokuserad. Att ha kontroll över situationen.

Spexterminen avslutades med en stor bal, Vargladspexarna firade nämligen 15 år. Det var väldigt fint att vara med om. Bilder på det kommer inom kort. Det blir en bild från en av terminens spexfester istället på mig och Johanna. Jag borde ha rött oftare.