Från mitt fönster

Hur viktigt är det inte att skriva, att bearbeta dagarna som gått. Man är ju en produkt av alla sina dagar, även om varje dag inte är ett liv. När orden fästs vid pappret, knappats in i ett dokument, då finns de där. De talar om tider, om månader som kommit och lämnat, om ungdom som irrar runt och försöker att hålla sina tankar ovanför ytan. Om vi inte tar vara på våra dagar, vem ska då göra det? Därför skriver jag, minns jag, tvingar mig själv. För jag vill minnas mina strider, mina förluster, mina kärlekar. Min sorg, min glädje, min längtan. Allt det som jag har berättat för mig själv ska berättas ännu en gång. Då blir jag hel igen. Då kan jag rusa framåt.