"Meningen med livet? Äsch!"
Ibland känns det lilla så meningslöst
när man inte ens fattar vad det stora betyder
Jag talar om livet.
För visst letar vi fortfarande
efter Meningen med det?
Vi tappade bort Den
innan vi lärde oss förstå
att vi skulle sakna Den, till och med
leta efter Den, senare.
Utan Den känns det....ja? Vad?
Jag rabblar mitt liv
utan att förstå de livslånga orden
Mekaniskt, som hos ett lydigt barn
som fått höra att oskuld
är det vackraste man kan äga
Man hatar allt man äger
och gör sig av med det
Saknaden kommer efter handlingen
och oskulden var förlorad
vid femton års ålder
So what?
Vi frågar ett barn,
det har svar på allt. Hellre en lång
utläggning än ett ynkligt
'Jag vet inte'
Fråga en tonåring, och ett ynkligt
'Jag vet inte'
är allt man får
Fråga en vuxen och de
svarar inget för de har glömt
hur man lyssnar.
Fråga en gamling och få motfrågan
'Vad är meningen med döden?'
Ge upp det stora,
för stort för att förstå.
Ta tag i det lilla.
Plugga matte.
Lös ekvationen.
Vågor vågor blå...
Sammetsvågor mörka blå
kantade av
skummande längtan
Resande mot stranden
för att besöka
de vackra stenar
som vilandes
väntar där
Taadaa! Här är dagens bidrag på min litterär gestaltningslektion. I den här lilla dikten har jag klämt in metafor, besjälning, personifikation och allitteration. Det fattas bara en liknelse, men det får vara.
Nu ska jag luta mig tillbaka på min klassrumsstol och höja volymen på min mp3 för att överösta de hemska tonerna från Johnny Cash som min lärare har satt på för att "inpsirera oss". Hur skulle det fungera tänkte hon? Det enda jag kan tänka på är att han inte kan sjunga...
Räddningsbåt
När kärleken
lämnar dig ensampå en kall stenig ö
mitt ute i ett svartsvart hav
glöm inteatt det
förr eller senarekommer
en liten båtför att rädda dig